Effekttariffer: Nya reglerna utmanar elbilsägare

Vad är effekttariffer?

Energimarknadsinspektionen (Ei) har infört en ny reglering som innebär att alla elnätsföretag ska ha infört en ny prismodell som inkluderar en effekttariff senast den 1 januari 2027. Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt. Effektavgifter är en del av Sveriges nya elnätsreglering, framtagen för att möta ökande krav på kapacitet och minska risken för överbelastning. Modellen innebär att elnätsavgifter baseras på den högsta effekt som används under en specifik period, istället för enbart den totala förbrukningen.

Enligt Energimarknadsinspektionen (Ei) är syftet att uppmuntra jämnare elanvändning och minska toppar som belastar elnätet. För hushåll med elbilar som laddas hemma kan detta dock innebära höga kostnader om laddningen sker under tider med hög förbrukning, exempelvis kvällar.

Vad innebär effekt?

Effekt är ett mått på hur mycket el som används samtidigt. Förenklat kan man säga att om du snabbladdar en elbil krävs hög effekt, medan en långsammare laddning innebär ett lägre effektuttag. Trots skillnaden i effekt är den totala energiförbrukningen densamma, så länge bilen laddas lika mycket i båda fallen.

Många har produkter hemma som går att styra, till exempel diskmaskinen eller tvättmaskinen, där du själv kan välja när de ska användas. Andra elintensiva produkter som kan styras är värmepumpar och elbilsladdare. Genom att anpassa strömförbrukningen efter elens timpris och effekttariffer kan du använda elen både smartare och mer flexibelt.

Vad betyder effekttariff (effektavgift)?

Elnätsföretaget som äger elnätet där du bor tar ut en avgift för att överföra el till dig. Denna avgift, som används för att underhålla och utveckla elnätet, kallas nättariff (eller nättaxa, nätabonnemang eller nätavgift).

Nättariffen består vanligtvis av både fasta och rörliga delar. En effekttariff (även kallad effekttaxa, effektabonnemang eller effektdebitering) är en form av nättariff där minst en rörlig del baseras på den effekt du använder, det vill säga hur mycket el du förbrukar vid en given tidpunkt.

Effektavgiften utgår från både din egen elanvändning och den totala belastningen på elnätet. Den ska också vara tidsdifferentierad, vilket innebär att avgiften varierar beroende på tidpunkten för att spegla hur elnätets belastning förändras över dygnet. Detta krav blir obligatoriskt först den 1 januari 2027.

Kritiken från elbilsägare: “En katastrof”

I en insändare publicerad i Dagens Nyheter uttrycker elbilsägaren Jesper Engvall sin frustration över de nya effektavgifterna. “Det är en katastrof för oss som kör elbil. Vi straffas för att vi försöker göra rätt för klimatet,” skriver han och beskriver hur avgifterna försvårar möjligheten att använda elbilen som en hållbar lösning.

Han påpekar också att många villaägare, som redan investerat i hemmaladdning, nu riskerar chockhöga elräkningar. Kritiken riktas mot ett system som anses sakna stöd för privatpersoner som försöker anpassa sig till de nya reglerna.

“Nya avgifter på elräkningen slår med kirurgisk precision mot elbilsinnehavare som laddar bilen hemma. Gör om effektavgifterna som är en katastrof för oss som kör elbil”

Jesper Engvall
Dagens Nyheter, 2025-01-16

Per Mattsson skriver i DN Motor att elbolagens nya effekttariffer innebär att en kort stunds elbilsladdning vid ett dåligt valt tillfälle kan kosta dig hundratals kronor extra i månaden.

Projekt för att rädda elbilsägare från chockräkningar

Det nystartade projektet “Datastandard nättariffer,” lett av det statliga forskningsinstitutet Rise, syftar till att skapa en gemensam standard för elnätstariffer. Med denna standard kan smarta laddtjänster automatiskt optimera elbilsladdningen utifrån både pris och nätkapacitet, utan att användaren behöver tänka på när laddningen sker. Niklas Thidevall, senior forskare på Rise, säger så här:

“För dem som har elbil som de laddar hemma innebär smart laddning inte bara att man tar hänsyn till elpriset, utan även till nätets kapacitet och avgifter. Det innebär att de, om de använder smarta tjänster för sin elbilsladdning, precis som i dag kan stoppa in sladden och gå därifrån och inte ska behöva tänka på det här”

Niklas Thidevall
Senior forskare på Rise

Tidningen Ny Teknik presenterade ett exempel som visade att elbilsladdningen kan leda till att hushållets effekttopp kan öka med 400% trots att den bara ökar hushållets elförbrukning med 30%. Det här har lett till att kritiker kallat de nya effekttarifferna för en straffskatt för elbilsägare.

Genom att sprida ut laddningen under tider med lägre belastning på nätet minskar risken för kostsamma effekttoppar. Om detta inte sker kan en enda laddning vid fel tidpunkt resultera i betydande extra kostnader, något som projektet hoppas motverka genom att göra smart laddning tillgänglig och enkel för konsumenter.

Batterilagring i hemmet: En möjlig lösning

Det finns mycket du kan göra för att sprida ut din elkonsumtion, exempelvis genom att bestämma när du ska använda olika energikrävande produkter som diskmaskin, tvättmaskin eller laddbox. Ett annat alternativ är att investera i ett hemmabatteri. Batterilagringssystemet gör det möjligt för dig att sälja din så kallade “flexibilitet” till externa aktörer, kallas ofta aggregatorer. På så sätt kan du få betalt för att bidra till att balansera elnätet.

Du kan även öka din självständighet genom att kombinera produktion av solenergi med ett hemmabatteri. Batteriet kan laddas upp med din egenproducerade energi alternativt laddas upp under lågpristimmar. Den lagrade energin kan i sin kan tur styras på ett sätt som både minimerar dina elkostnader och ger dig betalt för din flexibilitet via stödtjänster.

Jesper Engvall avslutar sin insändare med att säga att “reglerna för effektavgiften bör omformas till att underlätta energi­omställningen och samtidigt bli mer ändamålsenlig genom att den kopplas till faktisk effektbrist. Nuvarande system berikar bara före­tag, som redan före ändringen gör miljardvinster. Jag tycker det borde vara mer modernt: ha en koppling till faktiska flaskhalsar i överföringskapacitet och utnyttja de möjligheter till molntjänster och adaptiv prissättning som faktiskt finns.”