RFID-teknik: Så fungerar det i praktiken

Taggarna som används inom RFID-tekniken finns i olika varianter. Passiva taggar har ingen egen strömkälla utan aktiveras av signalen från läsaren, medan aktiva taggar har inbyggd strömkälla som gör att de kan sända signaler över längre avstånd. Dessutom finns halvpassiva taggar som kombinerar egenskaper från båda typerna. När RFID-läsaren tar emot information från en tagg, avkodas denna och skickas vidare till ett datoriserat system för bearbetning. Tekniken används redan idag inom många områden, från logistik och lagerhantering till identifiering av fordon och säkerhetssystem. I den här artikeln går vi igenom hur RFID-tekniken fungerar i praktiken.

Så fungerar RFID-läsare i praktiken

En RFID-läsare utgör själva hjärtat i ett RFID-system. Enheten innehåller både en radiodel och en CPU (Central Processing Unit) som tillsammans möjliggör kommunikation med RFID-taggar. När läsaren aktiveras, sänder den ut radiovågor genom sin antenn för att aktivera taggar inom sitt räckviddsområde.

Kommunikationsprocessen mellan läsare och tagg sker i flera steg. Först skickar läsaren ut en radiofrekvensssignal som aktiverar taggar inom räckvidden. Därefter svarar den aktiverade taggen genom att modulera den mottagna signalen och skicka tillbaka sina lagrade data genom så kallad backscatter-modulering. Slutligen demodulerar läsaren den mottagna signalen för att extrahera taggens data och skickar informationen vidare till bakomliggande system.

Räckvidden för avläsning varierar beroende på taggtyp. Passiva taggar kan läsas från 11 cm upp till 10 meter, medan aktiva taggar med egen strömförsörjning kan nå flera hundra meter. Semipassiva RFID-läsare, även kallad batteriassisterade läsare, utgör ett mellanting med längre räckvidd än passiva men kortare än aktiva.

I praktiken finns både stationära och handhållna RFID-läsare. De handhållna terminalerna har vanligtvis en räckvidd på 3-6 meter, men avancerade modeller kan nå upp till 10 meter. Läsaren kan utföra olika kommandon som att läsa, skriva eller låsa information på taggen.

Användning av RFID-teknik i elbilsladdning

Inom elbilsladdning har RFID-tekniken blivit en nyckelkomponent för att göra laddningen säkrare, enklare och snabbare. Identifiering via RFID-taggar möjliggör att du enkelt kan starta laddningen genom att svepa en tagg över en läsare på laddboxen, vilket eliminerar krångel och sparar värdefull tid. Easee Charge Up, Zaptec Go eller Charge Amps Luna är bra exempel på laddboxar med stöd för RFID.

MIFARE Classic tekniken (13.56 MHz, ISO/IEC 14443A) är för närvarande det säkraste, vanligaste och mest kompatibla valet för elbilsladdning. Dessutom räcker MIFARE Classic 1K mer än väl för identifikationsändamål, eftersom systemet enbart använder taggens unika ID (UID) och inte utnyttjar lagringskapaciteten.

RFID-teknologin ökar också säkerheten vid laddstationer. Endast personer med giltiga RFID-taggar kan starta och avsluta laddningsprocessen, vilket minimerar risken för obehörig användning. Således fungerar systemet utmärkt för att begränsa åtkomsten till laddboxar när du vill kontrollera vem som kan använda dem.

En annan fördel är möjligheten att samla in data om laddningshistorik och användningsmönster. Denna information hjälper till att optimera laddningsinfrastrukturen och planera för framtida behov. För fastighetsägare som hyr ut bostäder med laddboxar blir det enkelt att övervaka förbrukningen även på distans.

Framför allt förenklar RFID-system betalningsprocessen. Medan många laddstationer tidigare krävde appar eller webbplatsregistrering, kan RFID-kort kopplas direkt till betalningsinformation för smidigare transaktioner.

Vad är skillnaden mellan RFID och NFC?

RFID (Radio Frequency Identification) och NFC (Near Field Communication) bygger på samma teknik men används på olika sätt. Här är de viktigaste skillnaderna:

RFID (Radio Frequency Identification)

• Använder radiovågor för att läsa av taggar på olika avstånd
• Räckvidd: från några centimeter upp till flera meter (beroende på frekvens: LF, HF, UHF)
• Vanliga användningsområden: lagerhantering, logistik, passerkort, husdjurschip

NFC (Near Field Communication)

• Fungerar alltid på frekvensen 13,56 MHz Mycket kort räckvidd: 1–4 cm (max ca 10 cm)
• Möjliggör tvåvägskommunikation – två enheter kan utbyta data
• Vanliga användningsområden: kontaktlösa betalningar (Apple Pay, Google Pay), mobila nycklar, biljettkontroller, smartphone-till-smartphone

Kort sagt: alla NFC är RFID, men inte all RFID är NFC. RFID är paraplyet, NFC är den kortdistansvariant vi använder i mobilen och vardagliga betalningslösningar.

Vanliga frågor om RFID-teknik