Under tisdagen lade EU-kommissionen korten på bordet. Efter månader av larmrapporter från en pressad fordonsindustri och intensiva förhandlingar i Bryssel står det nu klart: Det absoluta förbudet mot nya bilar med förbränningsmotorer från 2035 luckras upp.
Beskedet är en tydlig kursändring. I det nya ”Automotive Package” sänks kravet på utsläppsminskning vid avgasröret från tidigare 100% till 90%. Det är en pragmatisk vändning som ger tillverkarna det andrum de ropat efter.
Utsläppen måste kompenseras
I praktiken innebär det nya direktivet att den klassiska förbränningsmotorn inte alls stoppas. De sista 10 procenten av utsläppen tillåts nämligen, men det finns en hake: de måste kompenseras.
Kompensationen kan ske antingen genom att biltillverkarna använder koldioxidsnålt stål producerat inom EU, eller genom att bilarna drivs på e-bränslen och biobränslen.
Detta öppnar spelplanen rejält. Det betyder att laddhybrider (PHEV), mildhybrider (HEV) och till och med rena förbränningsmotorer kan fortsätta säljas och rulla på vägarna efter 2035, sida vid sida med elbilar och vätgasfordon.
Lättade krav för lätta lastbilar
Det är inte bara personbilar som får lättade regler. För segmentet lätta lastbilar, där elektrifieringen gått betydligt trögare än väntat, drar EU nu i nödbromsen för att inte straffa ut industrin. Det tidigare målet om 50 procents utsläppsminskning till 2030 sänks till 40 procent.
Samtidigt införs ett flexiblare system för åren 2030-2032 som kallas ”banking & borrowing”. Enkelt förklarat får biltillverkarna möjlighet att spara utsläppskrediter från bra år för att täcka upp för sämre år, vilket skapar en trygghet i planeringen.
Små elbilar kan få en skjuts

För den vanliga bilköparen innehåller paketet en tydlig flirt med plånboken. EU vill se fler billiga, europeiska elbilar på vägarna och inför därför så kallade ”super credits”. Det är ett bonussystem som gynnar tillverkare som satsar på små, prisvärda elbilar byggda inom EU fram till 2035. En ny fordonskategori för elbilar upp till 4,2 meter införs också för att göra det enklare för länder att ge riktade bidrag till just dessa modeller.
Men någon måste betala för omställningen, och här riktas blicken mot storföretagen. Nya bindande nationella mål ska tvinga företag att välja noll- eller lågutsläppsbilar i sina fordonsflottor. Tanken är att dessa bilar snabbt ska komma ut på begagnatmarknaden och därmed göra miljövänligare bilar tillgängliga för en bredare allmänhet.
Satsning på batteritillverkning inom EU
I bakgrunden spökar oron för att helt bli frånkörda av asiatiska tillverkare. Därför sjösätts ”Battery Booster”, en satsning på 1,8 miljarder euro. Merparten av pengarna, 1,5 miljarder, viks åt räntefria lån till europeiska battericellstillverkare. Målet är att bygga en helt europeisk värdekedja och minska beroendet av dominerande globala spelare.
Sammanfattningsvis är budskapet från Bryssel tydligt: Klimatmålen ligger fast, men vägen dit har blivit betydligt krokigare – och mer tillåtande för den teknik som byggde Europas bilindustri.








