Ny elbilsprognos: Sverige är sämst i Norden på elbilar

Sämst i Norden, av politiska skäl

Siffrorna är svåra att blunda för. Danmark har passerat 80 procent elbilsandel av nybilsförsäljningen. Finland, länge ett land utan någon stark elbilsmarknad, närmar sig 50 procent. Sverige ligger på 35–40 procent och är därmed sämst i Norden.

Varför? Enligt PowerCircle finns stor del av svaret i besluten som fattades efter valet 2022. Rapporten pekar på tre beslut som sammantaget halverat den potentiella svenska elbilsmarknaden: avvecklingen av elbilsbonusen, sänkta skatter på fossila drivmedel och ändringar i reduktionsplikten. Under samma period stärktes Danmarks marknad med 65 procent.

En miljon elbilar till 2029 i det mest sannolika scenariot

Prognosen utgår från tre möjliga utfall, beroende på hur politik och marknad utvecklas.

I basscenariot, som bygger på nuvarande trender och redan beslutade styrmedel inklusive EU:s koldioxidkrav på biltillverkare, beräknas Sverige nå en miljon elbilar i trafik under 2029 och två miljoner under 2033.

Det accelererade scenariot förutsätter ytterligare prisfall i volymsegmentet, återinförda ekonomiska incitament och tydligare politiska mål för elektrifiering.

Det fördröjda scenariot utgår från lägre bränslepriser, höjda skatter på elbilar och el samt negativa politiska signaler. Anmärkningsvärt nog beräknas elbilsandelen nå runt 80 procent till 2034 även i detta scenario. Riktningen är densamma, spännvidden handlar om hur snabbt.

Priset avgör och batteriet har aldrig varit billigare

Fem faktorer bedöms styra hur snabbt elbilsandelen växer, och inköpspriset toppar listan. Forskning visar att elbilar är ovanligt priskänsliga: priselasticiteten är –1,27, högre än för bensin- och dieselbilar. En norsk beräkning visade att utan köpskattebefrielsen 2021 hade landets elbilsandel rasat från 66 till 25 procent, en siffra som illustrerar hur avgörande ekonomiska incitament är.

Batteriet, som länge varit den dyraste delen av elbilen, har fallit i pris med 93 procent sedan 2010 och kostade 2025 i genomsnitt 108 dollar per kWh enligt rapporten. Det är en prisnivå som gör prisparitet möjlig i de bilsegment som säljs mest i Sverige.

Bränslepriset spelar också en större roll än många kanske tror. En studie på nordiska data visar att en procents höjning av bensinpriset ökar elbilsförsäljningen med i genomsnitt 0,85 procent, en effekt som är flera gånger starkare än motsvarande förändring av elpriset.

Hemmaladdning är flaskhalsen för hälften av befolkningen

Tillgång till laddning hemma lyfts som en strukturell förutsättning som sätter ett tak för hur hög elbilsandelen kan bli. Studier visar att 70–80 procent av all elbilsladdning sker i hemmet eller på arbetsplatsen med smarta laddboxar. Problemet är att knappt hälften av Sveriges befolkning bor i flerbostadshus utan garanterad laddmöjlighet, vilket i praktiken gör att omställningen riskerar att bli ojämnt fördelad.

Modellutbudet är däremot inte längre något hinder. Sex av tio av de mest sålda bilmodellerna i Sverige är nu elbilar, och runt 45 procent av alla modeller på den svenska marknaden är eldrivna.

Rapporten föreslår sex politiska åtgärder

PowerCircles prognos avslutas med sex konkreta rekommendationer till beslutsfattare: avveckla skattesänkningar på fossila drivmedel, återinför ett bonus-malus-system med en bonus i storleksordningen 40 000–70 000 kronor, inför statliga kreditgarantier för elbilsfinansiering riktade mot hushåll med lägre inkomster, bygg ut laddinfrastrukturen i flerbostadshus med ett riktade stöd som gör det enklare att investera i elbilsladdning, inför skattefrihet på el för laddning upp till 2 000 kWh per år, samt sätt ett politiskt mål om minst 80 procent elbilar i nybilsförsäljningen till 2030.